Ja, det är sant. Jag är kär! Ja, nu menar jag inte pappa och mamma. Utan detta gäller en flicka på dagis, Angelika. Varje dag vi träffas på dagis kramar jag henne. Inte bara en gång, utan flera gånger, hela dagen lång! Personalen tycker vi är jätte söta:)
Men, härom dagen blev jag lite avundsjuk, Angelika kramade en annan, och då blev jag LEDSEN! Jag putade med läpparna och tjurade riktigt. Men det gick över när Angelika tultade fram till mig och gav mig en kram....
Sedan har jag även börjat dela ut kramar till alla andra på dagis. När de kommer in från sin sovstund och sitter i soffan för att vakna till riktigt, då ger jag alla en kram. Jag älskar att kramas!
Just nu är det vi grabbar som håller ordning på hemmet, mamma är nämligen aldrig hemma. Ja, hon skulle vilja vara hemma med oss, men hon har en massa utvecklingssamtal med sina elever på skolan. Men, pappa fixar mat, diskar och leker med mig.
Snart är det jul säger pappa och mamma, och då har jag förstått att man ska önska sig MASSOR av julklappar från tomten. Jag har ju varit snäll ända sen jag föddes, så några borde det ju bli, eller? Hoppas, för jag har upptäckt att det är ju jätte roligt att riva i papper....
Dags att göra annat!
4 kommentarer:
Du är verkligen en liten kramis!! Så härligt att kramas, det tycker moster Gunilla med, jag kramas ofta, med nära och kära.
Åh va' roligt att jag hittade till din blogg! :-D
Jösses Amalia så stor Walle blivit! Hur gick det till?
Han ser ut att vara värsta charmtrollet. :-D
Ja de är bra walle, man ska kramas. De gör moster med Sabina o Therese varje dag. Man blir så glad av att kramas. Kram på dig från oss
Å, härligt att kramas o va kär!!
Fortsätt me de..
Tomten kommer nog me många klappar till dig..
Kram
Skicka en kommentar