Den sista tiden...

Ja, här har det hänt massor! Det absolut senaste är förstås att jag har legat på sjukhus och opererat bort halsmandlarna och polyperna! Men mamma & pappa ger mig betyget MVG, för de tycker jag har klarat av det hela med bravur:)

I onsdags var den stora dagen här.... Vi hade fått besked att vi skulle infinna oss på sjukhuset i Eskilstuna klockan 07.30! Sagt och gjort, mamsen & pappsen steg upp 0500 och fikade innan jag vaknade. (Eftersom jag fick varken äta eller dricka något). Nyvaken och lite morgon irriterad åkte jag in i duschen:(

Så, 0730 var vi inne på avdelningen och två sköterskor satte genast en kanyl i handen på mig.... Därefter fick vi vänta, vänta och vänta.... Mamma & pappa började bli lite nervösa eftersom jag fortfarande inte fick äta eller dricka, och timmarna gick. Så till slut, vid 11 fick jag alvedon och lugnande. Det dröjde inte så länge innan jag sov skönt på sjukhus sängen:)

11.30 åkte vi ner till operation, och där började mammas mammahjärta bulta lite extra, så pappa fick följa med mig in på nedsövningen istället. Självklart vaknade jag precis när någon tant kom med en konstig mask mot mitt ansikte....

Därefter blev det en lång väntan, närmare 3 timmar! Under tiden satt mamma på avdelningen och väntade och när telefonen ringde från uppvaket sprang hon ner till mig....

Synen mamma möter är en förvirrad och blodig liten kille som vaknade alldeles för snabbt ur narkosen. Samtidigt som mamma kommer får hon veta att det hade blivit lite komplikationer under operationen... Inte precis vad hon ville höra då, men så fort som hon får mig i sin famn är ordningen återställd igen:) Tydligen hade jag börjat blöda kraftigt under operationen och för en stund hade läkarna fått arbeta frenetiskt för att få stopp på den.

Denna dramatik ledde till att mamma fick sitta hos mig i 4 timmar på uppvaket, mestadels sov jag. Förutom då jag vaknade upp och kräktes på henne förstås:) När jag lugnt sover passar mamma på att ringa till pappa som sitter uppe på avdelningen och väntar. Han får vänta någon timme till innan jag och mamma slutligen får komma upp.

Klockan 19 är hela familjen äntligen samlade igen.

Vilken dag det var!

Men nu är vi hemma igen, jag har fortfarande ont, men det blir bättre för varje dag:)